emchanting

Idag kommer världens bästa Amanda hem!

2012-01-03T11:49:00.000+01:00

Den här dagen är lite extra speciell eftersom min bästaste bästis Amanda kommer hem efter alldeles för många veckor i Indien. Och jag har längtat efter henne så mycket och jag är så glad över att jag får träffa henne imorgon igen! Välkommen hem min kära!

Årsresumé oktober-december

2012-01-02T14:37:00.000+01:00

oktober

Oktober var en mycket härlig månad. Jag älskar hösten och det var den perfekta höstmånaden. Finaste Patrik överraskade med ett besök på Yasuragi Hasseludden och det var precis vad jag behövde i tentastressen. Det var mycket plugg i tentaveckan och tyvärr lönade det sig inte. Det var fortfarande tillräckligt varmt för att ha höstjackor och fina scarfsar, något jag passade på att ha på mig alldeles för länge.

november

Första helgen i november var jag och Patrik i Skåne och härjade. Det var härligt med ett avbrott från skolan. Det var första månaden tillsammans med min iPhone 4S vilket innebär att jag har tusen iPhone-bilder från den här månaden. Jag var även i Göteborg för att jobba på en gymnasiemässa som hette Kunskap och Framtid, det var hur kul som helst att få njuta lite av Göteborg och umgås med mina underbara kollegor. Kusinerna träffades för att fota julklapp till farmor och farfar.

december

December är så nyligen så det är lite trist att skriva om det... Men det har varit en hel del plugg, jag har blivit lite deppig över det eviga mörkret (det finns ju inte ens snö!?). Det har varit en hel del köksplanering då tid har funnits. Julen firades hos mamma och pappa och året avslutades med vänner i samma hus.

Skulle sammanfattningsvis vilja säga att det här har varit ett väldigt jobbigt år men samtidigt ett otroligt underbart ett. Det började dåligt, men slutade bra. Jag hoppas få kunna fortsätta ha det bra 2012. Jag vet att det kommer bli en hel del plugg men jag hoppas att jag lyckas hitta en balans mellan plugg och privatliv, för ibland dödar skolan en. Jag behöver hitta motivation till att plugga, för det var tyvärr ganska längesedan jag verkligen såg meningen med att plugga och var motiverad till att göra det. Jag vill att 2012 ska bli ett år då jag omges av mina nära och kära, framförallt att jag hittar tid för alla.

Årsresumé juli-september

2011-12-30T20:42:00.001+01:00

juli

Juli var den absoluta sommarmånaden. I slutet av juni flyttade jag till min alldeles egna lägenhet och i början av juli organiserade jag och bodde in mig. Jag njöt av att sitta ensam på balkongen i solen och sluka böcker. Det var underbart fint samtidigt som telefonen plingade ibland och jag fick sms från den där speciella pojken. Första helgen i juli var han i Stockholm och om jag var förälskad innan insåg jag på riktigt den helgen att jag verkligen var kär i honom. I slutet av juli åkte jag med jobbet på en sommarturné. Åtta svenska städer på åtta dagar, tror aldrig att jag kommer att göra ett jobb som var lika kul som det. Listan kan göras lång över vad jag upplevde tillsammans med två personer jag inte alls kände innan.

augusti

Första helgen i augusti åkte jag till Skåne och stod inte ut längre utan var verkligen tvungen att fråga om han ville bli min. Det ville han, och jag bubblade av lycka och kärlek och sedan sprang vi på ett pyromanbrott, men det är en helt annan historia. När jag kom hem hände inte så mycket, träffade vänner och tog det lugnt innan det var dags för pojken att komma hem, för oss att avsluta sommarlovet med Popaganda och sedan börja skolan igen.

september

I september var det dags för min inflyttningsfest som hade varit ett planerat facebookevent väldigt länge. Många fina kom och det var en lyckad kväll! Dagen efter var jag superbakis men dukade upp en frukost med massa bröd till Patrik (ja, den snygga killen från de andra månaderna) och mig. Skolan hade börjat, men den var inte igång på riktigt så det var en hel del fester och nöje inklämt i september. Det var varmt länge, skolan var inte så jobbig och pojken jag längtat så mycket efter hela sommaren var så nära hela tiden. Det var svårt att inte stanna upp hela tiden och tänka hur lycklig jag kände mig!

Årsresumé april-juni

2011-12-30T11:24:00.000+01:00

april

I början av april misslyckades jag med allt som hade med skolan och göra tills jag hade gråtit färdigt och ryckt upp mig igen. Jag gav det en vecka sedan orkade jag inte vara ledsen längre och bestämde mig för att vara glad. Det var perfekt, våren knackade på dörren med allt vad det innebär; blommor, spex och påsk. Amanda och jag var på kulturnatten och det var en av de mest annorlunda kvällarna det här året och jag hoppas verkligen att jag får göra det nästa år igen. Spexveckorna var intensiva på många olika sätt, den där killen i min spexgrupp är ju rätt snygg...

maj

I maj kom våren på riktigt och det var dags för Quarnevalen, skolhets och Berlin. Jag hängde på Quarnevalens öltält i mängder för att få vara så mycket som möjligt med den där killen som är så himla snygg. Berlin var kort och jag var mest trött. Tentor går okej men helst av allt vill jag njuta av livet och där verkar inte skolan ingå. I slutet av maj insåg jag att det är rätt farligt att hänga med den där killen för det finns så mycket bra med honom. Men det fick mig ju att må så himla bra att jag inte kunde sluta.

juni

Äntligen sommarlov! Säger adjö till den snygga killen lite ledsamt då han ska åka hem över sommaren och vet bara att sommaren kommer att bli underbar men till hösten vill jag ändå gärna ha honom där. Jag pluggar till omtenta utan att lyckas, Aline tar studenten, äter mycket god mat och går på manus-fuck off. En helt och hållet underbar månad och jag är störtförälskad.

Årsresumé januari-mars

2011-12-29T00:43:00.000+01:00

januari

Året började med att jag kom hem från Nederländerna och fick en ny rosa, härlig kamera. Kameran användes flitigt januari-juni men har sedan glömts bort lite... Jag invigde även det nya året med att gå på GI-diet och gick snabbt ner kilon och tappade sötsug men så fort skolan började försvann all motivation då det var dags att komma på GI-matlådor. Skolan började och den bittra verkligheten kom tillbaka men Amanda och jag hängde mycket enligt januaris bilder, det är ju alltid toppen åtminstone!

februari

I februari sprang jag och mamma på lägenhetsvisningar varenda helg. I slutet av februari hittade jag min pärla, men vi förlorade den tyvärr (fortsättning följer i mars). Det var snö i mängder, Quarnevalen bjöd på korv, jag bakade egna semlor, reste till fjärran städer med jobbet och festade med spexet. Mådde allmänt skit och det gick väldigt dåligt i skolan.

mars

Mars är den mest revolutionerande månaden det här året. Den började med att pärlan till lägenhet blev min efter ännu en omgång visning och budgivning. Jag tog med Amanda för att titta färger och tapeter men jag hann ändra mig minst fem gånger efter det. I mitten av månaden mådde jag sämre än någonsin. Tentor gick åt skogen och jag avskydde livet, bortsett från lägenheten. Efter att ha ställt ett ultimatum till dåvarande pojkvän avslutades vårt förhållande i samma dramatik som vi levt i det senaste året. Trots ändrad relationsstatus på facebook valde jag att använda den sedan länge köpta flygbiljetten och resa ned till honom och avsluta förhållandet ordentligt. Det var inte många som förstod varför jag åkte ned, knappt jag heller. Det var det absolut värsta jag någonsin har gjort men när planet lämnade Amsterdam visste jag till hundrafemtio procent att jag hade gjort rätt.

En syster

2011-12-10T20:34:00.001+01:00

Att skriva om min syster Aline känns orättvist. Det känns som om det inte finns ord som är bra nog, som om inga ord kan förklara vad hon är och alltid kommer att vara för mig. Att välja bilder var inte heller så lätt, så det fick bli ett slumpmässigt urval.

Det finns alltså anledning till att jag inte har publicerat det jag har skrivit tidigare. För det är ett par gånger jag har försökt, men aldrig nått hem. Men den här gången ska jag verkligen ge det ett försök.Syskonkärlek är en av de simplaste men också mest svårförklarade kärlekarna. Det kan gå helt fel, eller bli helt rätt.

Grunden till den allra djupaste kärleken jag känner för Aline grundar sig förmodligen i året då mamma och pappa var separerade på prov. Under den tiden hade vi varannan-vecka-liv och det fungerade bra. Men det betydde ju att jag inte såg mamma och pappa lika ofta. Men Aline var alltid med. Och det var då hon blev min riktiga familj.

Det finns nog ingen som jag kan vara lika arg på. Det finns ingen som vet precis hur hon ska göra för att få mig irriterad, helt rasande och påverka mig till dåligt samvete lika bra som hon. På ett sätt har vi känt varandra alldeles för länge, men det kan ju trots allt inte hjälpas. Samtidigt är det så underbart att ha någon som jag alltid vet hur jag ska vara tillsammans med. Vi kan bråka men vi vet när det kan gå i glömska och när någon behöver be om ursäkt. Och det är ju trots allt hos henne mina skämt har högst skrattchans, fast om de suger tittar hon på mig med den där blicken och jag vet att det inte var bra, men så var det inget mer med det.

Hon har lite problem med ilskan ibland min syster. Men hon är lite som jag med känslor. Jag uttrycker kärlek och sorg medan Aline står för de mer eldande känslorna. Ibland tycker hon däremot att jag blir för mycket, en gång sa hon "Emelie, din kärlek kväver mig". Men jag vet ju att hon tycker om det.

Med Aline finns det inget som är fel, inget som är knäppt och inget som är fejk. Jag tror att den allra riktigaste Emelie som finns är den jag är när jag är med henne. För det finns inget annat som behövs än vi. Och det behövs inga konstiga medel som ett fik eller en dyr middag för att det ska vara vi. Även om vi har varit med om så otroligt mycket tillsammans.

Pappa sa en gång att han tycker att det är så roligt att ha två döttrar som är så lika men ändå så olika. Vi gör precis samma sak, går samma skolor, pluggar till samma yrke och tycker om samma mat men någonstans där tar det slut. För vi är två helt olika individer. Och det kanske är därför hon och jag passar så bra ihop. Vi är inte av den sorten att vi lär av varandra, det är vi alldeles för stolta för numera. Men på något sätt kompletterar vi varandra. Och Aline är en av de få personer här i livet som jag alltid kommer att acceptera för den hon är. För vad som än händer, vad hon än väljer, gör eller råkar ut för kommer jag alltid att finnas kvar. För hon är min allra viktigaste familj. Det är villkorslös kärlek i dess allra finaste form. Som ibland gör att det gör lite ont i hjärtat. Men Aline vill jag aldrig vara utan och alltid ha med. För hon är den dummaste, knäppaste, tokigaste men såklart roligaste, finaste och mest underbara systern jag kan tänka mig!

Tänk om

2011-12-04T16:44:00.001+01:00

Du tittar bort. Även om du står så nära är du ändå så långt ifrån. Ljudet från regnet smattrar så hårt mot busskurens tak att jag kan höra det bakom musiken i hörlurarna. Ljuset från varje bil som passerar reflekteras i de små dropparna som hängt sig kvar på glaset. Det är vackert på något vis. Fast inte lika vackert som du såklart. Du har din luva på dig och du har sjunkit in i dina axlar. Du fryser. Jag ser att dina converse är genomsura. Det är mina med. Om vi höll om varandra skulle allt kännas lite bättre. Även om jag inbillar mig att jag kan känna värmen från dig redan nu. Jag kan stå här en stund till. Snälla bussen kom inte. Jag är ju så mycket närmare dig nu än vad jag kommer vara om en timme. Tänk om jag bara vågade säga hej.

Saker jag inte tycker om

2011-11-16T10:32:00.000+01:00

När någon säger "Hur är läget?" och jag svarar "Bra!" fastän det egentligen är allt annat än bra.

När personer jag inte känner sitter alldeles för nära på tunnelbanan och bara glor på vad det är för bok jag läser.

När jag tynger ner mina kompisar och ger dem dåligt samvete bara för att jag mår dåligt.

När jag inte hittar något på iPoden att lyssna på.

Ångest.

1 år och några dagar sedan

2011-11-13T18:57:00.001+01:00

Idag slogs jag av tanken att det är ganska precis ett år sedan jag och mamma började leta efter en lägenhet att köpa till mig. Jag kan inte hjälpa det. Tankarna om hur allt har förändrats nu. För ett år sedan var jag samma person men jag levde ett helt annat liv. Allt har förändrats. Det enda som är kvar är familjen, goda vänner och KTH. Det är mycket jag som står bakom allt men ändå inte. Jag tror att jag behövde en förändring men vad jag absolut inte visste det för ett år, några veckor och några dagar sedan. Jag är så mycket mer nu. Jag vill fortsätta såhär.

Tåg mot Göteborg

2011-11-09T20:00:00.001+01:00

I helgen ska jag arbeta på mässan Kunskap & Framtid i Göteborg och just nu sitter jag på X2000 som susar fram utan att stanna någonstans. Jag har stickat klart en vante utan tumme till min kära pojkvän och börjat på en ny bok. En bok jag har längtat efter att läsa sedan i somras. "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag". Jag vet att det bådar gott när fjortonde sidan i boken ser ut såhär:

Blogga från iPhone

2011-11-09T11:24:00.001+01:00

Jag har hittat en app till blogger som tillåter mig att blogga på telefonen. Nu har jag absolut ingen aning om hur inläggen ser ut, speciellt med bilder. Det här kan alltså ses som ett litet test och kanske en liten förhoppnig, kanske kan jag komma igång med bloggandet lite mer!

Jag bjuder på en bild jag tog i helgen som även finns på min instagram, där heter jag emeliesophia om ni skulle vilja följa mig!

Sommarsaknad

2011-10-27T20:27:00.000+02:00

Jag förespråkar alltid hösten. Och jag älskar den, det gör jag. Sitter just nu med tända ljus i vardagsrummet och tittar på dålig teve, och det är skönt. Men jag kan inte hjälpa det ändå. Att drömma mig bort lite. Tänk när det var sommar.

Då balkongen var det absolut bästa hänget och vi satt där och åt melon som kostade 10 kronor kilot.

Då vi satt på furstutrappen och drack citronlemonad med is och äcklades av Pysens fästing som ingen kunde ta bort. Och pratade om att det kändes som om vi sågs för sällan om det gick fler än några dagar.

Då jag kunde hyra fyra filmer på Årsta bibliotek och gå tillbaka med dem innan låneveckan var slut för att jag hade hunnit titta klart på alla med ett glas äppeljuice och öppen balkongdörr.

Då det inte var kallt att gå i en kofta på kvällen och scarfen fortfarande kunde pigga upp. Då glassen smälte för att det var så varmt i luften och vi klagade på att vi hade glass över hela händerna och sedan tvättade av dem i vattenbrynet.

Då vi åkte till IKEA var och varannan dag och vi satt på bussen och svettades som tokar men vi hade ju en massa tid tillsammans och de största bekymmer som fanns var om han med stort H hade svarat på ens senaste sms eller inte.

Då jag kunde sitta och äta frukost i en evighet med färska jordgubbar jag köpt oförskämt billigt på ICA Årsta.

Då vi drack medan solen gick ner och inte alls brydde oss om morgondagen. Och aldrig spelade det någon roll. För även om det var måndag, torsdag eller lördag så hade vi råd att vara bakis ändå. Och när vi åkte hem från festen kunde vi gå i bara ben och linne.

När jag hade tid att träffa alla de där vännerna som jag aldrig får ihop det med annars och bara saknar till döds när skolan är som sämst.

Tänk så underbart det var. Och hur fint det var att få dela den med er. När hösten går in i vinter kommer vi säkert att sakna det lite extra. Men på jullovet har vi alla tid!

Snart börjar livet igen

2011-08-22T00:30:00.000+02:00

Den här sommaren har varit som en dröm på alla sätt och vis. Har allt det här verkligen hänt mig? Får mitt liv vara såhär fint och underbart? Jag har svårt att tro det men det är bäst att acceptera att ibland får man precis allt man vill ha.

Jag längtar efter att testa vardagen nu. För det har skett en hel den förändringar i mitt liv och nu vill jag få allt att funka med mitt gamla liv - skolan.

Jag känner mig dessutom redo för den bästa av alla årstider. Jag har värmeljus på lager, filtarna bara väntar på att värma kalla höstfötter. Och det finns bara en filt i min soffa, men jag resonerar som så att jag kommer bara sitta där och vara frusen tillsammans med människor jag tycker om, så vi kan gott dela.

Jag vill skriva men det går inte!

2011-07-29T14:12:00.001+02:00

Jag kommer tillbaka, snart

2011-07-26T22:18:00.001+02:00

Det har varit lite få inlägg här på senaste tiden... Men jag är för det mesta fullt upptagen med att lista ut vad jag ska skriva på KTH-bloggen och sedan orkar jag inte sätta mig ned men den här bloggen... Ungefär som i Vänner när Gynekologen frågar cafébiträdet: "Men har du inte någonsin känt när du kommer hem från jobbet: tänk om jag måste se en enda kaffekopp till". Om ni förstod vad jag menade...

ANYHOW! Jag kommer tillbaka. Och då ska jag berätta om jordens bästa sommarjobb. Och världens underbaraste kille som jag fått pussa sönder på vad som nästan kan räknas som arbetstid. Vi hörs snart igen.

Tills vidare bjuder jag på en fin bild från Västervik som jag tog medan jag hade underbarast på telefon. Godnatt på er!

Karlskrona överraskar!

2011-07-22T22:42:00.000+02:00

Jag hade absolut inga förväntningar på Karlskrona, bara utrymme för förbättring alltså! Det är nog en av de finaste svenska städerna jag någonsin har varit i! Det är hur charmigt som helst med en liten skärgård, trähus och litet centrum. Hotellet är kanske inte det bästa vi har bott på, men Karlskronabor gör att Team Södra känner sig välkomna här! Imorgon blir det Växjö, det ska bli himla kul!

Team Södra tar över södra Sverige!

2011-07-20T23:07:00.000+02:00

De här söta tomtarna hänger jag med den här veckan! Den här bilden är tagen på hamnen i Västervik, en väldigt gullig stad som har lyckats charma oss alla. Vi har kört vilse på enkelriktade vägar i stan, ätit pizza i solnedgången och lyssnat på livemusik på en bakgata där gräset växte vilt och det stod blomkrukor på varje trappsteg. Kan fortfarande inte förstå att det här är mitt jobb.

Min far eller Emma Bunton?

2011-07-18T23:38:00.000+02:00

"Who are you?" "Whoever you want me to be."

2011-07-18T21:18:00.000+02:00

GISSA vad jag gör ikväll?

Första avsnittet, första säsongen avslutas så jäkla bra med:

Joseph Arthur - Honey and the moon
"Don't know why I'm still afraid, if you weren't real I would make you up"

Han som heter Gurralicious på min telefon

2011-07-18T01:52:00.000+02:00

Alla var på skidresa förutom jag och Gustav. På första DoP MS-föreläsning sa läraren att vi skulle dela in oss i grupper om två personer. Jag tittade åt sidan, där satt den där skumma killen jag aldrig lyckats sätta fingret på och jag tänkte: Varför inte prova? Han är ju trots allt smart. Jag frågade honom om han ville vara med mig, detta innebar att vi skulle samarbeta i två av de tre kurser vi läste. Det var som om han hade tänkt lite samma som jag, och han sa att vi visst kunde arbeta tillsammans. När vi skrev upp oss som grupp på listan sa jag: "I slutet av vårterminen kommer vi att hata varandra".

Riktigt så blev det inte.

Det finns nog två riktiga anledningar till att den här killen kommit mig så nära in på livet: MSN och tidiga mornar med Numme. Sena kvällar har jag skickat MATLAB-kod till honom för inspektion. Sena nätter har jag hållit honom vaken med tankar om allt och inget. Tidiga mornar har jag suckat åt honom när han kommit sent. Sena mornar och tidiga förmiddagar har jag retat honom för att han inte har vaknat än.

När han och hans ex tog slut var jag en av de första han sms:ade. När jag landade i Sverige igen efter de hemskaste dagarna i mitt liv sms:ade jag honom. Jag tror att trots att vi är olika som få tänker vi nästan precis likadant. Vi vet precis vad den andra behöver höra och när.

Han berättar hemska sexistiska skämt, retas och säger saker som är så himla politiskt inkorrekta. Han är som den mest irriterande lillebrorsan jag kan tänka mig. Men han är Gurralicious.

Att tycka om någon så mycket att det nästan gör ont

2011-07-17T20:58:00.002+02:00

Familjen - Det snurrar i min skalle

Ur arkivet: Sandfjärdsgatan

2011-07-17T10:32:00.000+02:00

[Den här texten kommer jag inte ens ihåg att jag att jag har skrivit, men känslorna i den då! Det känns som om det här var evigheter sen, och det är det på ett sätt. Men den lägenheten och det året formade mig så mycket till den jag är idag, så jag delar med mig av den här texten igen.]

Jag håller på att flyttstädar mammas lägenhet. Och aldrig hade jag trott att det skulle kännas så mycket som det gör. Med varje rum jag går igenom, städar ut tomheten ännu mer känns det som om jag städar bort det som vi en gång har haft i rummen. Jag minns en möblerad lägenhet, nästintill i perfektion till det hus där jag bor nu. Jag minns höst- och vinterkvällar med tända ljus och en underbar utsikt över globen, nackamasterna och årsta. Jag minns middagar med mamma och Aline med musik och frågan "Kommer pappa sen?". Jag städar bort allt det där nu. Jag rensar undan det som var oss tre tillsammans i den där lägenheten.

Det känns. Det känns hemskt.

Senaste gången jag sov där visste jag att det var sista natten jag någonsin skulle sova där. Då brydde jag inte det minsta, jag kände att jag ville hem till huset och leva där. Jag önskar, att jag kanske hade brytt mig lite mer. För hur jag än ser på saken själv, representerar lägenheten så mycket av hur mitt liv ser ut idag.

Jag vill inte lämna den. Jag har älskat att bo där. Jag trodde aldrig att jag kunde leva någon annanstans än i radhuset. Men nu har jag blivit bevisad att det faktiskt går, bara man släpper efter lite.

Men även om jag städar, även om vi alla lämnar den där lägenheten till någon annan. Kommer den alltid att vara vår. Jag älskar det där stället. Jag kommer att sakna det där stället. Jag kommer aldrig glömma. Okej, kanske ska jag se bort ifrån baksuget som bildades på min toa som fick mitt rum att bokstavligt talat lukta bajs, getingarna som bodde utanför Alines rum som attackerade oss, dagisbarnen som väckte mig klockan halv åtta eller vädringsluckorna som släppte in regn. Jag minns det där, men jag har redan glömt vad som var hemskt. Det känns mer som roliga minnen jag aldrig vill glömma.

Ni säger att jag är sentimental och måste göra en stor grej av det. Men fan. Ni ska veta att det känns. Det är jobbigt att vilja och inte vilja. Försöka inse allt det gott som faktiskt är nu. Men det var ett år fyllt av skratt och lycka, omän hemskheter har jag mått bra. Men säg inte att jag är sentimental, för ni kanske inte riktigt vet hur det känns. Att vara på botten och sen komma upp, och faktiskt ha ett annat hem som symboliserar så mycket av det.

Det känns djupt inne. Men jag mår bra nu. Även om det var hemskt finns det stunder att sakna. Och mamma, jag och Aline behövde bo där.

Jag kommer aldrig att ångra en sekund. Jag är stolt för att jag står stark nu.

Ur arkivet: Amanda i ett nötskal

2011-07-17T01:51:00.003+02:00

Amanda: "Sanningen är att jag mår dåligt. Jag är inte glad över huvud taget"
Amanda brister ut i skratt.

Emelie: "Amanda du är en häxa"
Amanda: "Varför är jag en häxa?"
Emelie: "En häxa är elak"
Amanda: "Om jag är en häxa, då kan jag visa dig några av mina trollkonster"
Emelie: "Åh snälla gör det!"
Amanda: "Fast, du vet, jag får egentligen inte använda några trollkonster utanför skolan..."
Emelie: "Nää???"
Amanda: "Jag kan visa dig ändå"
Amanda lägger en bit papper på luftutloppet och försöker få den att flyga

Emelie: "Igår när jag satt i bilen satt jag och tänkte och jag tänkte på att jag är 17. Och jag menar, jag känner mig inte 17! Det är mindre än ett år tills jag fyller 18. Jag känner mig inte 17 jag känner mig kanske 15 eller 14"
Amanda: "Jag är 13"
Unni: "Jag är 12"
Emelie: "Jag är bara så barnslig fortfarande"
Amanda: "Vi är fast i barndomen..."
Unni: "Det kanske vi är!"
Sara: "Jag känner mig 17!"
Emelie: "Meeeh..."
Amanda: "Seriöst. Jag kommer att gråta när jag fyller 18"

Frukost på Karlstad-soffan

2011-07-16T11:53:00.001+02:00

På sommaren kan det tyckas svårt att komma upp ur sängen. Jag FÅR ligga kvar hur länge jag vill. Jag KAN somna om en gång till. Men det känns ändå inte helt okej och jag har väckarklockan med Psapp - Cosy in the Rocket ställd varje morgon.

Men varje sommarlovsmorgon har jag ändå något att se fram emot: frukost på Karlstad-soffan. De senaste dagarna har jag tagit med mitt täcke till soffan och jag tror egentligen min tvåsits tycker att han är lite för liten för både mig och täcket, men finns det hjärterum så. Jag sitter en stund under täcket och hurvar lite för att det är kallt i lägenheten (så har det i alla fall varit de senaste dagarna), tittar vad som har hänt på facebook och i bloggvärlden tills jag känner att magen kurrar. Då går jag till mitt lilla kök, kokar ett ägg och fixar i ordning min turkiska yoghurt. Sen sitter jag i soffan, med datorn, frukosttallrik och täcke. Underbar start på varenda morgon. Om ni hittar äggskal i soffan så vet ni att det var jag.

Morgonens soundtrack:

Sufjan Stevens - Casimir Pulaski Day

Ur arkivet: Med anda ord

2011-07-16T01:12:00.002+02:00

Ella påpekade att det är lite tråkigt att min gamla blogg inte finns kvar för att det finns så mycket roliga citat där. Men gråt inte längre Ella, jag har startat en ny kategori på bloggen! Med lite jämna mellanrum tänkte jag leta fram gamla goa saker så vi kan njuta av dem en gång till! De här citaten kommer från när jag, Ella, Unni och Amanda spelade Med andra ord. Och det är precis vad spelet går ut på, att försöka lista ut vad den andra har på sin bricka när han/hon förklarar det med andra ord. Det går på tid, så ibland kan det bli lite fel...

Mandy: "Unnis bakdel"
Ella: "FLÄSK!"
Rätt svar: Rumpstek

Mandy *efter att jag hade sagt något elakt*: "Som Emelie, man pissar i sängen ungefär. Fan"
Rätt svar: Sängvätare

Ella: "Spelar piano. Vitt hår. Gammal."
Mandy: "Elton John"
Ella: "Nej. ASgammal"
Mandy: "Mozart!"
Rätt svar: Mozart

Ella: "Stad med bomber tror jag. Pappa på engelska på slutet. Väska på engelska! Pappa och väska på engelska"
Emelie: "Dad..Bag?"
Rätt svar: Bagdad

Ella: "En snickare på teve"
Unni: "Johnny? Mattias?"
Ella: "NEJ, en SVENSK. Han är askänd, har varit med i flera år!"
Rätt svar: Martin Timell

Unni: "Där kan man köpa smycken"
Ella: "Glitter!"
Rätt svar: Guldsmedsaffär

Unni: "Där man sover hmmhmmar man!"
Rätt svar: Greta Garbo

Ella: "Vattenfall i Afrika"
Unni: "Viktoriafallen"
Ella: "Nej det andra fallet"
Rätt svar: Niagarafallet

Sommaren med vänner, flytt och kärlek

2011-07-16T00:55:00.000+02:00

Det finns så många saker med den här sommaren som gör mig lycklig, men de allra allra finaste sakerna som jag kommer att minnas med den här sommaren måste ändå vara:

Kärleken
Jag hittade den igen. Än en gång är jag naiv - jag älskar det. Jag har gett mig hän till hundra miljoner procent, för vet ni vad, det är ALLTID värt det. När det kommer till kärlek och att tycka om någon är det alltid värt det.

Flytten
Visst, mamma och pappa bor några kilometer härifrån, men nu ska jag stå på mina egna ben. Att fylla ett kylskåp från noll har lärt mig en del... Och hur tyst det kan vara när det är tyst och hur mörkt det kan vara när det är mörkt. Men nu ska jag lära känna mig själv ordentligt, och bli avslappnad i att bara vara med mig själv.

Vännerna
När det känns ensamt i lägenheten och när kärleken inte är i Stockholm, tänk vad underbart att vännerna finns. Och jag har fått vara med Mandy flera dagar i veckan. Hon berättar för mig om hur det är att byta blöjor på och raka gamlingar medan vi lyssnar på Maggio tills sommarkväll blir sommarnatt. Alla som är så glad för min skull, och jag som är så glad för att ni finns i mitt liv och gör allt så mycket enklare.

Tänk så fint livet kan vara. När novembernatten känns mörk ska jag försöka komma ihåg hur det kändes precis i den här stunden.

Vart tog sommaren vägen?

2011-07-14T17:21:00.001+02:00

Jag har inte kunnat gå barbent på flera dagar nu och solen lyser helt utan värme. Vad hände? Sommaren är så oberäknelig. Jag hoppas att nästa vecka bjuder på solsken, när jag ska få vara en del av KTH:s sommarturné. Om ni undrar varför jag inte bloggar något här är det för att jag lägger ner en massa tid på den här bloggen istället.

Jag är inte så bra på svensk geografi så när jag fick mitt schema la jag upp rutten som vi (okej, inte jag för jag har inte körkort) ska köra. Det blir en liten bilresa genom sommarsverige och jag hoppas att de blivande KTH-studenterna är trevliga för då kommer det att bli en helt underbar vecka. Här är rutten:

Med lite tur hinner jag träffa Mister P när vi är i Malmö!

Känslor i lågor

2011-07-13T21:09:00.003+02:00

[På begäran av min vän Ella läggs den här novellen upp igen för att hon tyckte om den så mycket.]

Julmusiken och den levande elden i öppna spisen värmde det annars så kalla rummet. Julafton vankas om bara en vecka och från köket doftar den ljuvliga aromen av nybakade pepparkakor. Tunna bruna gubbar, gummor och stjärnor som täcker plåten i härlig asymmetri.
”Hjälp din syster att plocka ihop pepparkakorna som har svalnat”
”Men ska vi inte ha glasyr på dom?” pojkens hoppfyllda ögon var som de sötaste ögonen på en hemlös kattunge.
”Inte idag, det är snart läggdags, kanske imorgon” hon log från hjärtat mot sin son. Kärleken till barnen kunde ta henne igenom allt. Hennes allra högsta önskan i denna värld var att de skulle få en fin uppväxt, något värt att minnas. Hon tittade ut genom fönstret och såg makens verkstad, hon log diskret. Han hade haft sitt hobbyrum ute i den där ruttna verkstaden ändå sedan de flyttat till villan lite för långt utanför staden. Vareviga kväll satt han där och sysslade med något viktigare än familjen. Hon vågade inte ens fråga vad det var.

Att natta barnen hade aldrig varit svårt. Varje kväll var det samma saga, hon behövde knappt boken som stöd längre, hon kunde vartenda ord utantill. Hon tyckte om sagor lika mycket som sina barn. De skapade en underbar värld där deras änglar passade in alldeles perfekt.

Snön klumpade sig under hans skor, stegen var tunga och kylan letade sig in genom den tunna ullkappan. I fick låg tändaren, alldels nypåfylld, inte för att det var nödvändigt. 50 lakan hade han fått, det var inte illa för en man i hans skor. Även om han hade gjort det för en ynka kyss, han visste att det var äkta kärlek. Egentligen ville han inte, men en man i kärlekens nät gör dumma saker. Det finns ju faktiskt de som slår den person de älskar allra mest. Han närmade sig nu, bara ett kvarter kvar.

Nycklarna sattes i låset och vreds alldeles för sakta om. Hon hörde den välkända sucken och hur posten slängdes på bordet. Är han hemma?
”Ellen?”
”Ja?” med ett frågetecken fast i halsen gick hon sakta mot hallen. ”Är du redan hemma?”
”Ja, affärerna stängde vid sex så nu är jag hemma!” han gick emot henne och gav henne en puss på kinden. Skäggstubbet rev mot hennes haka.
”Affärerna?”
”Ja, sa jag inte att jag skulle åka och handla julklappar efter jobbet idag?”
”Nej det gjorde du inte…”
”Måste ha glömt! Var är barnen?”
”De har redan gått och lagt sig”
”Jaha” sade han likgiltigt ”jag är sugen på en kopp kaffe, du har inte lust att brygga en halv kanna?” han gick in i köket, satte sig ner och sparkade av sig skorna som smutsade ner det nystädade golvet. Hon tog fram kaffefilter och sköljde ur kannan som hade stått sedan morgonen. Helt plötsligt bländas de båda av ett hav av färger.
”Det brinner! Min verkstad brinner!! Ge mig telefonen Ellen! Nu!”

Från hallen kunde hon höra vissa ord från telefonsamtalet med brandkåren. Han var nästan hysterisk och var onödigt ohövlig mot personen på andra sidan luren, även om det inte alls var olikt honom att tappa temperamentet hade hon aldrig sett honom hantera en krissituation. Samtalet var över, hon hörde mannens tunga steg närma sig.
”Tänk på allt som är värt pengar i min verkstad! Nu kommer allt gå upp i rök! ALLT!” hon hörde att han var upprörd. Hans arga ton kunde hon känna igen från mils avstånd.
”Jag förstår inte varför du måste vara så upprörd! Tänk på att du egentligen skulle suttit där inne! Du hade förmodligen dött om du inte hade varit och handlat julklappar! Du ska vara glad att du lever!” hon nästan halvskrek i frustration och det var längesedan hon ifrågasatt hans ord på det viset. Hon var upprörd och det var ovanligt att hon gav utlopp för sina känslor. Han tittade på henne med en min nära avsky.
”Du kanske har rätt”

Brandkåren som tog hand om branden berättade att den var anlagd. Tillsammans med några dunkar bensin som förvarats i verkstaden hade den övertänts fort. Om någon befunnit sig där då branden startade, som hade sin utgångspunkt vid dörren, hade denne inte överlevt.

Någon vecka senare låg frosten som ett tunt täcke över trädgården, nästan glittrande i morgonsolen. Förhoppningsvis skulle det bli lite snö till julafton sade de på nyheterna. Barnen var i trädgården och lekte tillsammans med några grannbarn. Från samma köksfönster där de upptäckt branden stod hon och beundrade sina barn, deras lycka smittade av sig. Med barnen var hon trygg, han slog henne aldrig medan de såg på.

Mannen hade vaknat och frukosten stod redan på bordet. Han var den sista i familjen att komma ner för trapporna. Hon kunde höra att han hade på sig sina tofflor, de gjorde hans tunga steg mindre hotfulla. Hon hörde hur han stannade kvar i hallen och stund och undrade var han hade för sig.
”Vi har fått ett julkort från familjen Halldin! Så synd att vi aldrig skickar något till dom” hon förstod, han öppnade gårdagens post. Varsamt öppnade han ett till kuvert som om det var något att ta hand om. Hon såg sällan något han brydde sig om i den här världen. Och även om han var glad att han levde var inte hon det.
”Ellen. Är det du som fört över 50 000 från vårt sparkonto?”

Det finns en pojke som jag är kär i

2011-07-11T23:30:00.001+02:00

Han heter Patrik och är helt insnöad på allt som har med cyklar och båtar att göra. När han pratar om dessa saker säger han en massa ord som jag inte förstår, men när jag inte förstår kan jag lyssna på hans skånska dialekt istället.

Så fort jag ser honom brister jag ut i ett leende och det känns i absolut hela kroppen att det bara är han jag vill ha nära. Han är lång som få och kan hålla om mig och hela jag får plats under hans haka. Så när vi pussas får jag stå på tå, och knappt då räcker det.

Han älskar att fota och då förstår jag vad han pratar om, och blir så glad att han förstår precis vad jag menar också. Som med musiken där vi möts ganska precis på mitten. Och jag blir lika glad varje gång Spotifyikonen får en röd liten etta som visar att han har skickat mig en ny låt.

Idag sa den här pojken att han är kär i mig. Och jag är kär i honom med. Så fint det kan vara.

Bon Iver - Hinnom, TX

Snudd på söndagsångest

2011-07-10T22:54:00.001+02:00

Det finns varken jobb eller skola att ha ångest för imorgon, men jag kan inte hjälpa att känna lite ångest ändå. Det är söndag. Han har åkt hem till Skåne. Det var så härligt med sällskap och mys i mängder. Jag önskar att han fortfarande var här! Men som tur var bokades en resa till skåne i augusti. Längtan.

Godnattlåt

2011-07-07T00:39:00.003+02:00

Till helgen kommer den absolut finaste pojken jag kan tänka mig på besök. En pojke som kan alldeles för mycket om cyklar och alltid har på sig rutiga skjortor. För att fira att jag får sovsällskap tänkte jag tipsa om en underbar låt. Det är låtens namn som helt gör den.

Mùm - I can't feel my hand any more, it's alright, sleep tight

Dikter från en nioåring

2011-07-06T23:00:00.000+02:00

Det har blivit mycket nostalgi på senaste, men idag hittade jag en gammal skrivbok från när jag gick i trean med dikter som jag har blivit tvingad (antar jag) att skriva. De är ganska underhållande att läsa så jag tänker citera mig själv. Själv tycker jag att det är helt sjukt att en nioåring har dessa tankar och ord... En del är dock väldigt mycket jag fortfarande.

"Hjärtat"
Att vara kär är skönt. Man skänner sig trygg. Att vara hoss den man älskar blir som paradiset.

"Sjuk"
Skrik i halsen. Eld i örat. Febervågar. Kräks i strömmar.
Jag vill sova, jag vill glömma, inte finnas, inte drömma.

"Namnlös"
Tänk om... pappor var fakirer som på stora spikar klev.
Tänk om... tigrar var tapirer vad förvånade de blev!
Tänk om... fröken var en fiskmås och rektorn var en ko.
Tänk om... kärnorna man sväljer stannar kvar och börjar gro.
Tänk om du var femtioåtta och din mormor var sju.
Tänk om... pappan var en mamma var han då sin egen fru?
Tänk om å var i och i var a vad svårt det skulle bli.
Tänk om... jag var du och du var jag. Vad gör jag idag?

"Lyckliga tankar"
Att gå och lägga sig i en säng med rena lakan.
Att hinna med ett tåg strax innan det går.
Vågbrus från havet.
När man åker på semester.
Att sova ut.
Att höra sin favoritlåt på radio.
Fredagar.
Att ha en tom stol framför sig på bio.

Gamla minnen

2011-07-03T23:10:00.000+02:00

Det var härligt att flytta av den anledning att jag fick gå igenom alla mina saker. Släppa lös på all den glädje och ångest som låg gömd i gamla skåp och lådor. Jag har slängt en massa påsar med skit som jag absolut inte behöver, men också hittat en del saker som jag helt hade glömt bort ens existerade. Ett av de roligaste stunderna var när jag hittade min dagbok från 2000-2002. Då var jag alltså 10-12 år.

Jag satte mig ned och sträckläste den (det var inte direkt komplicerat språk eller jobbiga formuleringar så det gick ganska snabbt). Och som jag skrattade. Funderingarna jag hade då, bekymmer som var så stora, tänk om man var sådan idag? Jag insåg hur mycket jag har växt sedan dess. Men det värsta av allt var att jag insåg att det här med pojkar, det har förvirrat mig i över 10 år nu... Tänka sig vad pojkar kan få en att tänka! I dagboken får man följa mitt kärleksliv, jag är tillsammans med och gör slut med säkert tre killar under dagbokens förlopp. Och jag skriver hur kär jag är i dem... Jo tjena. Men ändå. Tänk vad vi älskar att tänka på dem. Vad konstiga de är och hur de får våra hjärtan att slå lite extra.

Någon gång ska jag citera mig själv ur dagboken, men det får bli en annan gång. Jag hoppas att alla har en fin sommarkväll!

Lite bilder från midsommar!

2011-07-02T08:46:00.001+02:00

Nu när mitt internet äntligen har kommit igång tänkte jag passa på att lägga upp lite bilder från midsommar! Vi var hemma hos Johan och grillade, det var ett gäng gamla gymnasievänner och det blev riktigt lyckat förutom att ägaren och hälften av festen stack till en annan fest mot slutet av festen utan att vi andra kunde följa med... Lite trist. Men jag och Amanda satt och nattfikade hemma hos mina föräldrar istället.

En vecka senare...

2011-07-01T23:57:00.001+02:00

För en vecka sedan vid den här tiden var jag full och firade midsommar och det har hänt så mycket sedan dess! Jag har äntligen flyttat! Jag har varit utan internet i flera dagar, men nu har jag äntligen kommit tillbaka till den riktiga världen och kan surfa igen på mitt alldeles för snabba bredband! Jag hoppas att jag hittar motivation till bloggen igen, det finns så mycket att göra här hemma.

Glad Midsommar!

2011-06-24T11:16:00.001+02:00

Jag har varit ute och plockat blommor på Årstafältet och gjort en fin krans. Snart ska jag möta upp mina vänner och så blir det ett hejdundrande midsommarfirande!

Ha en fin dag allihop!

Just nu flyttas min säng till lägenheten

2011-06-22T17:19:00.001+02:00

Jag själv borde följa inom en vecka!

Dogtooth

2011-06-17T18:09:00.001+02:00

Sommarbio är mysigt, speciellt om det regnar som idag. Jag och Amanda ska gå och titta på en film som fick en femma i DN och vunnit en massa olika priser. Den verkar jättekonstig och jag tror inte riktigt vi har förstått vad den handlar om, det kan alltså bara bli bra det här! Titta på trailern vettja!

Spenatsoppa

2011-06-17T13:04:00.001+02:00

Igår blev jag sugen på spenatsoppa så jag bestämde mig för att göra det idag! Jag använde det här receptet (min fina rutiga kokbok bor redan i recepthyllan i lägenheten) och det smakar precis som jag kommer ihåg att det smakade när man var liten och åt det på dagis. Det blev hur gott som helst och nu lider jag av matkoma. Jag gjorde en fjärdedels soppa med två ägg och en bit baguette. Mums!

När man längtar

2011-06-16T14:21:00.000+02:00

Den här låten får mitt hjärta att ta ett extra skutt just nu.

Barcelona - Please don't go

Sverigesommar

2011-06-16T11:18:00.000+02:00

I år kan bli första sommaren på jag vet inte hur länge som jag inte lämnar Sverige. Det finns ingen resa bokad än. Jag och Amanda kanske ska åka till Grekland i slutet av augusti men det handlar om tid och pengar. Men det gäller att tänka på vad mycket det går att göra i Stockholm, hur underbart det går att ha det! Picknick på skinnarviksberget, promenader på skeppsholmen, fika på söder, årstafältet i solnedgången, och en massa fler saker såklart. Och även om jag kommer iväg, så kommer jag minnas den här sommaren som Sverigesommaren, det är ju trots allt ett helt underbart land vi bor i!

Vilken dag!

2011-06-14T23:43:00.003+02:00

Det tar verkligen på krafterna att ha en syster som tar studenten! Jag har inte haft en lugn stund på hela dagen fram till nu! Jag har redigerat bilder från systers dag och druckit ett glas vitt vin till, äntligen lite lugn och ro. För att fira att dagen är över känns det inte mer än rätt att lägga upp en Snow Patrol-låt, de är ju trots allt Alines favoriter.

Snow Patrol (feat. Martha Wainwright) - Set the fire to the third bar

Grattis Aline!

2011-06-14T09:01:00.000+02:00

Det är verkligen Alines tid det här, för idag tar hon studenten! Grattis till studenten Aline! Fem minuter efter att jag hade vaknat tog jag den här bilden, det är helt okej jobbat. Så fin hon är! Eller hur!?

Grattis på födelsedagen Aline!

2011-06-12T19:10:00.000+02:00

Idag fyller min älskade syster 19 år! Grattis Aline!

Sista manusmötet

2011-06-11T23:56:00.002+02:00

Igår var det dags för det absolut sista mötet med manusgruppen 2011, den sista festen. Det var himla roligt för ALLA kunde komma. Och det blev en riktigt lyckad kväll. Vi fick våra fina manusmedaljer som tack för att vi har skrivit och rimmat manus till Jubelspexet 2011. Tänka sig vilka härliga människor jag har fått lära känna i den här gruppen! Några har examen, en går i femman med bara exjobbet kvar och det är blandat med Design- och Produktframtagning och Maskinteknik. Det blev en bra blandning ändå, och det är lite trist att det tar slut... Sådan tur att manusgruppen 2012 finns och att jag är med i den också!

Te med Aline på framsidan

2011-06-09T22:24:00.000+02:00

Idag sa Aline att hon tyckte att vi skulle dricka en kopp te tillsammans på vår framsida. Den ligger i skugga och rhododendron står i full blom, optimalt ställe för att sitta och lyssna på Death Cab for Cutie med bästa systern och avbryta plugget för en stund.

Imorgon får jag sommarlov på riktigt

2011-06-09T14:59:00.001+02:00

Den här sommaren är annorlunda på så många sätt. Det kommer att bli så bra! Imorgon, senast klockan 13 (jag kan ju inte garantera att jag sitter hela skrivtiden) är det sommarlov. Nu när jag borde sitta och plugga sitter jag och planerar middagen. Klockan är tre och jag planerar middag... Men jag orkar inte plugga mer!

Min vän Amanda

2011-06-08T19:18:00.004+02:00

Det finns så mycket jag kan säga om min vän Amanda. Hon är den finaste vännen man kan tänka sig, och jag tror inte att jag någonsin kommer att dela en vänskap med någon annan på det sätt som jag och Amanda gör. Jag vet inte riktigt var jag ska börja beskriva den här tjejen, eller ska jag säga kvinna? Nej, tjej blir bra. Hon har underbart rött hår, som verkligen är rött, och hur stort som helst. Det är nog det som gör att hon sticker ut utseendemässigt (förutom att hon är himla vacker också). Annars har hon också ett jättehärligt skratt som gör mig jätteglad varje gång jag hör det!

Amanda är en mes. Hon är verkligen det. Men jag tycker om henne så himla mycket för det. Dels för att det är så roligt men också för att jag får peppa henne och ge henne utmaningar. Amanda är en person som man träffar och tänker att hon är genomgod, helt utan ondska. Och det stämmer till 99,9999 procent, för ibland är hon lite elak mot pojkar, även fast hon egentligen inte menar det. Och hon är alldeles för snäll på det sättet att hon inte kan säga nej. Alltid säger hon ja till allt. Sedan kommer hon till mig och berättar att hon måste dra sig ur något. Ibland gör hon det, ibland inte och då inser hon att det var superroligt ändå.

Det finns inget här i livet jag inte vill eller inte kan säga till Amanda. Vi är ärliga mot varandra och vi är ofta lite som varandras personliga vägledare. Amanda är stark där jag är svag och tvärtom, och vi har mycket att lära av varandra.

Jag har en historia om Amanda som beskriver henne på så många olika sätt. Historien är från när vi var i Grekland förra sommaren. Första dagen står Amanda och kämpar med ett solglasögonfodral, med två solglasögon i.
Emelie: "Har du tagit med dig två par solglasögon?"
Amanda: "Ja. Jag fick ner det andra paret i fodralet så då tänkte jag att det var lika bra."
Och det var väl inte så mycket mer med det. Förutom att hon bara använde det ena paret. Hela tiden. Aldrig det andra. En dag ungefär halvvägs in i semestern går paret hon hela tiden använder sönder.
Emelie: "Men vad bra att du tog med dig ett till par!"
Men inte använde hon det andra paret, som hon pulat ner i fodralet, som är hela. Nej. Hon lagar det andra paret med en bit sporttejp. Och använde aldrig det extra paret.

Det finns så mycket mer att berätta om min vän Amanda, men det kan vi ta en annan gång. En fin vän är hon i alla fall, min Amanda!

Sommarregn!

2011-06-08T11:00:00.001+02:00

Idag är ännu en pluggdag för min del. Jag har helt fel inställning och jag kommer inte att klara den här tentan, men jag har ju ändå inget bättre för mig så jag kan sitta med snorig näsa och plugga i två dagar till. Jag är glad över att det regnar, då måste jag inte må dåligt över att jag inte går ut, dessutom låter det hur mysigt som helst. Jag vet att jag har delat med mig av en massa låtar på senaste tiden, men den här heter ju Summer Rain, så då tycker jag att den passar utmärkt som soundtrack för den här dagen!

I Blame Coco - Summer rain

Han sa att han saknade mig idag

2011-06-07T22:33:00.001+02:00

Det kan vi fira med en underbart bra låt som får mig att tänka på honom.

Travis - Love will come through

En vanlig kväll hemma hos Amanda

2011-06-07T21:58:00.001+02:00

Emelie: "Kan vi inte lägga oss på soffan och titta på TV och sova lite?"
Amanda: "Om du vill det så."

Amanda, på soffan: "Ska vi hitta på något, typ spela kubb eller så?"
Emelie, på andra sidan soffan: "Alltså... Ärligt talat. Orkar jag inte"
Amanda: "Bra, jag hade typ blivit sur på dig om du hade sagt ja."

Amanda sträcker sig efter fjärrkontrollen.
Emelie: "Jag tycker om när du tar initiativ Amanda!"

MekII:an snälla dö?

2011-06-06T11:41:00.004+02:00

Istället för att sitta och sola måste jag plugga. Det går inte. Jag kunde aldrig kursen innan, jag kommer inte kunna den nu heller...

Mamma filosoferar en söndagkväll

2011-06-05T23:14:00.001+02:00

"Tänk er vad mycket man kommer att hinna med nu när Big Brother inte tar upp ens tid varje kväll. Jag ska nog köpa en Allers imorgon."

Jag har ändrat mig, igen...

2011-06-05T19:33:00.007+02:00

Det här kommer att vara min vardagsrumstapet! Efter många om och men kostade den 329 kronor per rulle, till skillnad från den förra jag hade spanat in som kostade 995! Den heter Garden 12967 och kommer från Boråstapeter. Magnolior kommer att passa utmärkt hemma hos mig.

This is pouring rain, this is paralyzed

2011-06-05T10:32:00.002+02:00

Bon Iver - Re:Stacks

Den här sommaren handlar om mat

2011-06-05T10:18:00.002+02:00

Hittills den här sommaren har jag ätit en himla massa goda saker. Och jag har lyckats fota dem hela tiden också! Det är ju nu vi har tid att stå extra lång tid vid spisen och vänta en timme på att den goda tomatsåsen ska bli klar. Igår var fina Amanda här och vi lagade maten som syns på bilden. Vi var även ute och fotograferande varandra, men det kan vi ta en annan gång!

Det här med att tentaplugga och flytta på samma gång

2011-06-05T01:02:00.001+02:00

Tycker att det här är ganska okej ändå! Jag hittar i alla fall det jag behöver precis när jag behöver det!

2011-06-04T16:17:00.001+02:00

"Fan att du har fräknar alltså!" sa han och höll om mig lite hårdare och kysste mig på halsen.

Det är sommar på riktigt nu

2011-06-03T13:23:00.006+02:00

Att skriva

2011-06-03T00:14:00.002+02:00

Snart flyttar jag hemifrån. Jag ska lämna det hem jag har spenderat mina senaste 17 levnadsår i. Det är vemodigt men spännande, men i samband med flytten måste jag rensa bland allt skräp som jag har samlat på mig. Det finns mycket skräp som kan representera 17 år. Och mycket slängs bara, för jag kommer aldrig att titta på det med intresse igen. Men ibland hittar jag saker som jag helt har glömt bort. För en timme sedan hittade jag en lång novell som jag skrev när jag gick i åttan. Då var jag 14/15 år. Jag satte mig ner och läste den, och blev helt tagen. Har jag skrivit det här!? Så fina formuleringar. Visserligen blandade med en del klyschor, men ändå. Jag gillar att skriva och jag önskar ofta att jag hade bättre anledningar. Att jag blev tvingad, i alla fall av mig själv. Att beröra med ord är fint. Jag vill beröra med ord!

Att börja om på nytt

2011-05-31T23:41:00.005+02:00

Var börjar jag egentligen, när jag ska starta om på nytt för kanske tjugoandra gången? Ska jag skriva någon annanstans än just här? Den här bloggen har hängt med ett tag och den kanske inte har det mest slagkraftiga namnet. Men vad gör det? Nu ska jag bli av med min skrivkramp och skriva det jag känner för. I alla fall nu under sommaren. För nu i sommar tänker jag mig att jag ska ha tid. Den här sommaren är ju sommaren som aldrig kommer att ta slut. Jag hoppas i alla fall det, jag hoppas att den ska vara för evigt.

Skrivsugen

2011-05-31T08:45:00.001+02:00

Man kanske ska börja om på nytt, för femhundramiljonte gången?