Dikter från en nioåring

Det har blivit mycket nostalgi på senaste, men idag hittade jag en gammal skrivbok från när jag gick i trean med dikter som jag har blivit tvingad (antar jag) att skriva. De är ganska underhållande att läsa så jag tänker citera mig själv. Själv tycker jag att det är helt sjukt att en nioåring har dessa tankar och ord... En del är dock väldigt mycket jag fortfarande.

"Hjärtat"
Att vara kär är skönt. Man skänner sig trygg. Att vara hoss den man älskar blir som paradiset.

"Sjuk"
Skrik i halsen. Eld i örat. Febervågar. Kräks i strömmar.
Jag vill sova, jag vill glömma, inte finnas, inte drömma.

"Namnlös"
Tänk om... pappor var fakirer som på stora spikar klev.
Tänk om... tigrar var tapirer vad förvånade de blev!
Tänk om... fröken var en fiskmås och rektorn var en ko.
Tänk om... kärnorna man sväljer stannar kvar och börjar gro.
Tänk om du var femtioåtta och din mormor var sju.
Tänk om... pappan var en mamma var han då sin egen fru?
Tänk om å var i och i var a vad svårt det skulle bli.
Tänk om... jag var du och du var jag. Vad gör jag idag?

"Lyckliga tankar"
Att gå och lägga sig i en säng med rena lakan.
Att hinna med ett tåg strax innan det går.
Vågbrus från havet.
När man åker på semester.
Att sova ut.
Att höra sin favoritlåt på radio.
Fredagar.
Att ha en tom stol framför sig på bio.