Tänk om

Du tittar bort. Även om du står så nära är du ändå så långt ifrån. Ljudet från regnet smattrar så hårt mot busskurens tak att jag kan höra det bakom musiken i hörlurarna. Ljuset från varje bil som passerar reflekteras i de små dropparna som hängt sig kvar på glaset. Det är vackert på något vis. Fast inte lika vackert som du såklart. Du har din luva på dig och du har sjunkit in i dina axlar. Du fryser. Jag ser att dina converse är genomsura. Det är mina med. Om vi höll om varandra skulle allt kännas lite bättre. Även om jag inbillar mig att jag kan känna värmen från dig redan nu. Jag kan stå här en stund till. Snälla bussen kom inte. Jag är ju så mycket närmare dig nu än vad jag kommer vara om en timme. Tänk om jag bara vågade säga hej.